{"id":10117,"date":"2026-05-19T19:06:55","date_gmt":"2026-05-19T17:06:55","guid":{"rendered":"https:\/\/kit-survie.org\/vad-ar-hantaviruset\/"},"modified":"2026-05-19T19:06:55","modified_gmt":"2026-05-19T17:06:55","slug":"vad-ar-hantaviruset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r hantaviruset?"},"content":{"rendered":"<p class=\"introd\">F\u00f6r att b\u00f6rja v\u00e5r serie av guider som handlar om den biologiska risken med hantaviruset m\u00e5ste vi l\u00e4gga grunden.  <strong>Vad \u00e4r egentligen hantaviruset?<\/strong>  Var kommer det ifr\u00e5n och hur p\u00e5verkar det kroppen? Den h\u00e4r f\u00f6rsta artikeln ger dig en fullst\u00e4ndig karta \u00f6ver hotet f\u00f6r att hj\u00e4lpa dig att f\u00f6rst\u00e5 det innan du l\u00e4r dig att hantera det. <\/p>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Hantavirusets_ursprung_En_ny_historisk_upptackt\"><\/span>Hantavirusets ursprung: En ny historisk uppt\u00e4ckt<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Koreakriget_som_utgangspunkt\"><\/span>Koreakriget som utg\u00e5ngspunkt<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>\u00c4ven om sjukdomar orsakade av denna familj av virus troligen har funnits i \u00e5rhundraden, identifierades hantaviruset inte formellt f\u00f6rr\u00e4n i mitten av 1900-talet. Det var under Koreakriget, i b\u00f6rjan av 1950-talet, som viruset blev allm\u00e4nt k\u00e4nt. Mer \u00e4n 3.000 FN-soldater blev allvarligt sjuka och drabbades av mystiska febrar och akut njursvikt.  <\/p>\n<p>F\u00f6rst 1976 lyckades den koreanska virologen Ho-Wang Lee isolera den ansvariga agensen. Viruset har f\u00e5tt sitt namn fr\u00e5n <strong>floden Hantan<\/strong> i Sydkorea, n\u00e4ra det omr\u00e5de d\u00e4r soldaterna hade smittats. Uppt\u00e4ckten har banat v\u00e4g f\u00f6r identifieringen av en stor familj av liknande virus runt om i v\u00e4rlden.  <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Krisen_i_Nordamerika_1993\"><\/span>Krisen i Nordamerika 1993<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Under l\u00e5ng tid trodde v\u00e4stv\u00e4rlden att detta hot var begr\u00e4nsat till Asien och \u00d6steuropa. Allt f\u00f6r\u00e4ndrades 1993 i &#8221;Four Corners&#8221;-regionen i USA (den gemensamma gr\u00e4nsen mellan New Mexico, Arizona, Colorado och Utah). En atletisk ung man fr\u00e5n Navajo-samh\u00e4llet dog pl\u00f6tsligt av blixtnedslag i andningsv\u00e4garna.  <\/p>\n<p>H\u00e4lsomyndigheterna uppt\u00e4ckte d\u00e5 en ny stam av hantavirus, kallad <strong>virus Sin Nombre<\/strong> (viruset utan namn). Till skillnad fr\u00e5n den asiatiska stammen, som angrep njurarna, var denna amerikanska variant direkt inriktad p\u00e5 lungorna, med en skr\u00e4mmande d\u00f6dlighet. Hantaviruset blev d\u00e4rmed en absolut prioritet f\u00f6r epidemiologer runt om i v\u00e4rlden.  <\/p>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Virusets_natur_En_specifik_biologisk_struktur\"><\/span>Virusets natur: En specifik biologisk struktur<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Ett_holjeforsett_RNA-virus\"><\/span>Ett h\u00f6ljef\u00f6rsett RNA-virus<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Rent biologiskt h\u00f6r hantavirus till familjen <i>Hantaviridae<\/i> (tidigare klassificerad som <i>Bunyaviridae<\/i>). De \u00e4r <strong>enkelstr\u00e4ngade RNA-virus<\/strong>. Det inneb\u00e4r att deras genetiska material best\u00e5r av en enda str\u00e4ng ribonukleinsyra. Denna struktur g\u00f6r att de relativt l\u00e4tt kan mutera f\u00f6r att anpassa sig till sina v\u00e4rdar, \u00e4ven om deras mutationer i allm\u00e4nhet \u00e4r mindre anarkistiska \u00e4n influensans.   <\/p>\n<p>En avg\u00f6rande egenskap f\u00f6r \u00f6verlevnadsexperten \u00e4r att hantaviruset \u00e4r ett <strong>h\u00f6ljef\u00f6rsett<\/strong> virus. Dess yttre membran best\u00e5r av ett dubbelt lager lipider. Varf\u00f6r \u00e4r detta viktigt? Eftersom h\u00f6ljef\u00f6rsedda virus \u00e4r fysiskt mer \u00f6mt\u00e5liga i den yttre milj\u00f6n \u00e4n nakna virus. Detta lipidh\u00f6lje \u00e4r deras akillesh\u00e4l: det f\u00f6rst\u00f6rs l\u00e4tt av v\u00e4rme, solens ultravioletta str\u00e5lar och framf\u00f6r allt av grundl\u00e4ggande desinfektionsmedel som blekmedel eller alkohol.    <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Konceptet_med_naturliga_reservoarer\"><\/span>Konceptet med naturliga reservoarer<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Hantaviruset kan inte \u00f6verleva p\u00e5 obest\u00e4md tid eller f\u00f6r\u00f6ka sig p\u00e5 egen hand i naturen. Det beh\u00f6ver en v\u00e4rd. I det h\u00e4r fallet best\u00e5r den naturliga reservoaren uteslutande av sm\u00e5 d\u00e4ggdjur, fr\u00e4mst <strong>vilda gnagare<\/strong> (m\u00f6ss, sorkar, r\u00e5ttor) och ibland vissa <strong>arter av n\u00e4bbmus eller fladdermus<\/strong>.  <\/p>\n<p>Den mest fascinerande och farliga aspekten av detta f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r den <strong>gemensamma utvecklingen mellan viruset och dess v\u00e4rd.<\/strong> Gnagare som b\u00e4r p\u00e5 hantaviruset utvecklar <strong>inga symtom<\/strong>. Det blir inte sjukt, dess livsl\u00e4ngd f\u00f6rkortas inte och dess beteende f\u00f6rblir helt normalt. Viruset etablerar en kronisk infektion i djuret, som blir en permanent replikationsfabrik och uts\u00f6ndrar patogenen under hela sitt liv.   <\/p>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Overforingsmekanismen_Fran_djur_till_manniska\"><\/span>\u00d6verf\u00f6ringsmekanismen: Fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Utsondring_av_viruspartiklar\"><\/span>Uts\u00f6ndring av viruspartiklar<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Infekterade gnagare eliminerar st\u00e4ndigt hantaviruset genom sina kroppsv\u00e4tskor. De h\u00f6gsta koncentrationerna finns i <strong>urin<\/strong>, <strong>exkrementer<\/strong> och <strong>saliv<\/strong>. N\u00e4r ett djur r\u00f6r sig in i ett f\u00f6rvaringsutrymme avs\u00e4tter det detta biologiska material p\u00e5 golvet, verktyg, ved eller <strong>matf\u00f6rpackningar<\/strong>.  <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Den_huvudsakliga_vagen_Inandning_av_aerosoler\"><\/span>Den huvudsakliga v\u00e4gen: Inandning av aerosoler<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Direkt smitta genom gnagarbett f\u00f6rekommer, men \u00e4r extremt ovanligt. I n\u00e4stan alla fall smittas m\u00e4nniskor via luftv\u00e4garna genom <strong>aerosoler<\/strong>. N\u00e4r urin eller spillning fr\u00e5n gnagare torkar ut stelnar de och blir en del av det omgivande dammet.  <\/p>\n<p>Minsta mekaniska r\u00f6relse i rummet (sopa, flytta l\u00e5dor, hantera stockar, skaka ett gammalt t\u00e4cke) g\u00f6r att detta f\u00f6rorenade damm blir luftburet igen. Operat\u00f6ren andas d\u00e5 in tusentals mikropartiklar som b\u00e4r p\u00e5 viruset. Dessa partiklar passerar genom de \u00f6vre luftv\u00e4garna och fastnar direkt i lungornas hj\u00e4rta, d\u00e4r infektionen startar.  <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Andra_former_av_kontaminering\"><\/span>Andra former av kontaminering<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>\u00c4ven om inandning \u00e4r den huvudsakliga smittv\u00e4gen f\u00f6r viruset finns det tv\u00e5 andra \u00f6verf\u00f6ringss\u00e4tt som f\u00f6rtj\u00e4nar din uppm\u00e4rksamhet i f\u00e4ltsituationer:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Direktkontakt<\/strong>: Du hanterar ett f\u00f6rem\u00e5l som \u00e4r nedsmutsat med f\u00e4rsk urin och gnuggar sedan \u00f6gonen eller n\u00e4san eller stoppar fingrarna i munnen. Viruset passerar d\u00e5 genom slemhinnorna. <\/li>\n<li><strong>Hudinokulering<\/strong>: Viruset kommer in i blodomloppet genom direktkontakt med ett \u00f6ppet s\u00e5r, en oskyddad skr\u00e5ma eller ett sk\u00e4rs\u00e5r p\u00e5 h\u00e4nderna.<\/li>\n<\/ul>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Hotets_geografi_De_olika_stammarna_och_deras_mal\"><\/span>Hotets geografi: De olika stammarna och deras m\u00e5l<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Den_europeiska_stammen_Puumala-viruset\"><\/span>Den europeiska stammen: Puumala-viruset<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>I V\u00e4steuropa och i synnerhet i Frankrike (s\u00e4rskilt i nord\u00f6stra delen) \u00e4r den dominerande stammen <strong>Puumala-viruset<\/strong>. Reservoaren f\u00f6r detta virus \u00e4r sorkar, en mycket vanlig liten skogsgnagare. <\/p>\n<p>Infektionsv\u00e5gorna hos m\u00e4nniskor \u00e4r ofta cykliska och direkt korrelerade med m\u00e4ngden tillg\u00e4nglig f\u00f6da f\u00f6r sorkar (som under \u00e5r med h\u00f6g produktion av f\u00e5nggr\u00f6dor och ekollon). Ju fler gnagare, desto st\u00f6rre \u00e4r milj\u00f6risken f\u00f6r m\u00e4nniskor som arbetar i eller n\u00e4ra skogar. <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Andra_varianter_av_Gamla_varlden\"><\/span>Andra varianter av Gamla v\u00e4rlden<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>I \u00d6steuropa och Asien hittar vi stammar som i allm\u00e4nhet \u00e4r mer aggressiva. <strong>Hantaan-viruset<\/strong>, som b\u00e4rs av den randiga f\u00e4ltmusen, och <strong>Dobrava-viruset<\/strong> \u00e4r ansvariga f\u00f6r mer allvarliga sjukdomar. Stadsmilj\u00f6n \u00e4r inte f\u00f6rskonad: <strong>Seoul-viruset<\/strong> b\u00e4rs av brunr\u00e5ttan<i>(Rattus norvegicus)<\/i>, som finns i avlopp och infrastruktur i st\u00f6rre st\u00e4der runt om i v\u00e4rlden.  <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Den_nya_varlden_Amerikanska_stammar\"><\/span>Den nya v\u00e4rlden: Amerikanska stammar<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>P\u00e5 andra sidan Atlanten \u00e4r den biologiska situationen radikalt annorlunda. <strong>Sin Nombre-viruset<\/strong>, som b\u00e4rs av hjortmusen, \u00e4r utbrett i Nordamerika. I Sydamerika \u00e4r <strong>Andesviruset<\/strong> det mest fruktade. Dessa stammar utm\u00e4rker sig genom sin biologiska aggressivitet mot m\u00e4nsklig lungv\u00e4vnad, vilket orsakar medicinska kriser av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag j\u00e4mf\u00f6rt med europeiska stammar.   <\/p>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Virusets_verkan_pa_kroppen_manskliga_patologier\"><\/span>Virusets verkan p\u00e5 kroppen: m\u00e4nskliga patologier<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Haemorrhagisk_feber_med_njursyndrom_HFRS\"><\/span>Haemorrhagisk feber med njursyndrom (HFRS)<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Detta \u00e4r den typiska kliniska form som ses i Europa och Asien (orsakad av Puumala-, Hantaan- eller Dobrava-stammarna). Viruset tr\u00e4nger in i de endotelceller som t\u00e4cker blodk\u00e4rlens insida. <\/p>\n<p>Infektion orsakar utbredd inflammation och \u00f6kar kapill\u00e4rpermeabiliteten. Blodk\u00e4rlen b\u00f6rjar &#8221;l\u00e4cka&#8221;. Njurarna, som \u00e4r h\u00f6gt vaskulariserade filtreringsorgan, drabbas h\u00e5rdast av skadorna. Sjukdomen leder till en pl\u00f6tslig f\u00f6rs\u00e4mring av njurfunktionen, blodtrycksfall och i allvarliga fall inre bl\u00f6dningar.   <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Hantavirus_pulmonellt_syndrom_HPS\"><\/span>Hantavirus pulmonellt syndrom (HPS)<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Denna form av sjukdomen finns fr\u00e4mst p\u00e5 den amerikanska kontinenten. H\u00e4r<strong>\u00e4r m\u00e5lorganet inte l\u00e4ngre njuren utan lungan<\/strong>. Den vaskul\u00e4ra l\u00e4ckagemekanismen uppst\u00e5r i lungkapill\u00e4rerna.  <\/p>\n<p>Blodplasma infiltrerar massivt alveolerna och orsakar <strong>akut lung\u00f6dem<\/strong>. Kort sagt fylls offrets lungor med sina egna kroppsv\u00e4tskor. Personen drabbas av pl\u00f6tslig andn\u00f6d, som liknar inre drunkning, d\u00e4r kroppen ber\u00f6vas syre inom loppet av n\u00e5gra timmar.  <\/p>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Symtom_Hur_kan_du_kanna_igen_infektionen\"><\/span>Symtom: Hur kan du k\u00e4nna igen infektionen?<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Den_tysta_inkubationsfasen\"><\/span>Den tysta inkubationsfasen<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Efter inandning av viruset h\u00e4nder ingenting omedelbart. Hantaviruset tar sin tid p\u00e5 sig att replikera inuti endotelcellerna. Inkubationstiden \u00e4r i allm\u00e4nhet <strong>tv\u00e5 till tre veckor<\/strong>, men kan variera fr\u00e5n n\u00e5gra dagar till n\u00e4stan tv\u00e5 m\u00e5nader. Den l\u00e5nga inkubationstiden g\u00f6r det sv\u00e5rt att st\u00e4lla diagnos, eftersom de drabbade ofta gl\u00f6mmer att de st\u00e4dat ur en k\u00e4llare eller hanterat tr\u00e4 flera veckor tidigare.   <\/p>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Prodromalfasen_Den_falska_influensafallan\"><\/span>Prodromalfasen: Den falska influensaf\u00e4llan<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>De f\u00f6rsta symtomen \u00e4r helt ospecifika. Sjukdomen kommer pl\u00f6tsligt och \u00e4r mycket lik en kraftig s\u00e4songsinfluensa: <\/p>\n<ul>\n<li>Pl\u00f6tslig <strong>h\u00f6g feber<\/strong>, ofta tillsammans med frossa.<\/li>\n<li>Intensiv <strong>myalgi<\/strong> (djup muskelsm\u00e4rta), fr\u00e4mst i rygg, l\u00e5r och axlar.<\/li>\n<li>Sv\u00e5r <strong>huvudv\u00e4rk<\/strong>, ofta i samband med sm\u00e4rtsam ljusk\u00e4nslighet (fotofobi).<\/li>\n<li>Mindre<strong> mag-tarmbesv\u00e4r<\/strong> som illam\u00e5ende, kr\u00e4kningar eller buksm\u00e4rtor, som kan vara missvisande f\u00f6r l\u00e4karen.<\/li>\n<\/ul>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Tillstandsfasen_Den_kliniska_forgreningen\"><\/span>Tillst\u00e5ndsfasen: Den kliniska f\u00f6rgreningen<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Efter n\u00e5gra dagar med denna &#8221;influensa&#8221; f\u00f6r\u00e4ndras situationen beroende p\u00e5 vilken stam som smittats:<\/p>\n<p>Vid den europeiska njurformen (Puumala) upplever patienterna sv\u00e5ra <strong>ryggsm\u00e4rtor<\/strong> (i njurarna) och en drastisk minskning av urinvolymen (oliguri), ibland tillsammans med \u00f6verg\u00e5ende synproblem (akut n\u00e4rsynthet).<\/p>\n<p>Vid den amerikanska lungformen b\u00f6rjar patienten pl\u00f6tsligt hosta och kippa efter luft. <strong>Dyspn\u00e9<\/strong> (andningssv\u00e5righeter) s\u00e4tter snabbt in och tvingar patienten att k\u00e4mpa f\u00f6r varje andetag, ett tecken p\u00e5 att lung\u00f6dem h\u00e5ller p\u00e5 att bildas. <\/p>\n<h2><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Prognos_och_allvarlighetsgrad_De_verkliga_siffrorna\"><\/span>Prognos och allvarlighetsgrad: De verkliga siffrorna<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h2>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Dodlighet_per_geografiskt_omrade\"><\/span>D\u00f6dlighet per geografiskt omr\u00e5de<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>Hur allvarlig en hantavirusinfektion \u00e4r beror n\u00e4stan uteslutande p\u00e5 den biologiska stam som du har exponerats f\u00f6r:<\/p>\n<ul>\n<li>Lyckligtvis \u00e4r den europeiska stammen (Puumala) den minst d\u00f6dliga. D\u00f6dligheten \u00e4r mindre \u00e4n <strong>1%.<\/strong> De allra flesta smittade tillfrisknar spontant efter en period av stor tr\u00f6tthet och n\u00e5gra dagars sjukhusvistelse f\u00f6r njur\u00f6vervakning.  <\/li>\n<li>Stammar fr\u00e5n Asien (Hantaan) eller \u00d6steuropa (Dobrava) \u00e4r allvarligare, med en d\u00f6dlighet p\u00e5 mellan <strong>5% och 15%.<\/strong><\/li>\n<li>Amerikanska stammar (Sin Nombre, Andes) \u00e4r de mest fruktade. D\u00f6dligheten f\u00f6r Hantavirus Pulmonary Syndrome \u00e4r mellan <strong>35% och 40%<\/strong>, \u00e4ven med modern medicinsk behandling. <\/li>\n<\/ul>\n<h3><span class=\"ez-toc-section\" id=\"Ingen_botande_behandling\"><\/span>Ingen botande behandling<span class=\"ez-toc-section-end\"><\/span><\/h3>\n<p>En kritisk aspekt av riskhanteringen i degraderat l\u00e4ge \u00e4r den<strong>totala avsaknaden av en specifik, validerad antiviral behandling.<\/strong> Det finns inget magiskt piller eller effektiv antibiotika (antibiotika riktar sig mot bakterier, s\u00e5 de har ingen effekt p\u00e5 hantaviruset). <\/p>\n<p>Modern medicin f\u00f6rlitar sig enbart p\u00e5 <strong>underst\u00f6djande behandling<\/strong>. Vid den renala formen \u00f6vervakas hydreringen och dialys (konstgjord njure) kan anv\u00e4ndas tillf\u00e4lligt. Vid den lungmedicinska formen placeras patienten omedelbart p\u00e5 en intensivv\u00e5rdsavdelning med kraftigt andningsst\u00f6d (mekanisk ventilation eller extrakorporeal membranoxygenering &#8211; ECMO) f\u00f6r att h\u00e5lla kroppen vid liv medan immunsystemet bek\u00e4mpar viruset.  <\/p>\n<p>I n\u00e4sta del av v\u00e5r dossier tittar vi p\u00e5 en br\u00e4nnande fr\u00e5ga: har hantaviruset de biologiska egenskaper som kr\u00e4vs f\u00f6r att mutera och bli n\u00e4sta globala pandemi, som covid? Vi analyserar dess f\u00f6rm\u00e5ga att \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n m\u00e4nniska till m\u00e4nniska f\u00f6r att bed\u00f6ma den verkliga risken f\u00f6r en global h\u00e4lsokollaps kopplad till denna patogen. <\/p>\n<div id=\"ez-toc-container\" class=\"ez-toc-v2_0_84 counter-hierarchy ez-toc-counter ez-toc-grey ez-toc-container-direction\">\n<nav><ul class='ez-toc-list ez-toc-list-level-1 ' ><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-1\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Hantavirusets_ursprung_En_ny_historisk_upptackt\" >Hantavirusets ursprung: En ny historisk uppt\u00e4ckt<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-2\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Koreakriget_som_utgangspunkt\" >Koreakriget som utg\u00e5ngspunkt<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-3\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Krisen_i_Nordamerika_1993\" >Krisen i Nordamerika 1993<\/a><\/li><\/ul><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-4\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Virusets_natur_En_specifik_biologisk_struktur\" >Virusets natur: En specifik biologisk struktur<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-5\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Ett_holjeforsett_RNA-virus\" >Ett h\u00f6ljef\u00f6rsett RNA-virus<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-6\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Konceptet_med_naturliga_reservoarer\" >Konceptet med naturliga reservoarer<\/a><\/li><\/ul><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-7\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Overforingsmekanismen_Fran_djur_till_manniska\" >\u00d6verf\u00f6ringsmekanismen: Fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-8\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Utsondring_av_viruspartiklar\" >Uts\u00f6ndring av viruspartiklar<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-9\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Den_huvudsakliga_vagen_Inandning_av_aerosoler\" >Den huvudsakliga v\u00e4gen: Inandning av aerosoler<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-10\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Andra_former_av_kontaminering\" >Andra former av kontaminering<\/a><\/li><\/ul><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-11\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Hotets_geografi_De_olika_stammarna_och_deras_mal\" >Hotets geografi: De olika stammarna och deras m\u00e5l<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-12\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Den_europeiska_stammen_Puumala-viruset\" >Den europeiska stammen: Puumala-viruset<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-13\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Andra_varianter_av_Gamla_varlden\" >Andra varianter av Gamla v\u00e4rlden<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-14\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Den_nya_varlden_Amerikanska_stammar\" >Den nya v\u00e4rlden: Amerikanska stammar<\/a><\/li><\/ul><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-15\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Virusets_verkan_pa_kroppen_manskliga_patologier\" >Virusets verkan p\u00e5 kroppen: m\u00e4nskliga patologier<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-16\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Haemorrhagisk_feber_med_njursyndrom_HFRS\" >Haemorrhagisk feber med njursyndrom (HFRS)<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-17\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Hantavirus_pulmonellt_syndrom_HPS\" >Hantavirus pulmonellt syndrom (HPS)<\/a><\/li><\/ul><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-18\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Symtom_Hur_kan_du_kanna_igen_infektionen\" >Symtom: Hur kan du k\u00e4nna igen infektionen?<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-19\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Den_tysta_inkubationsfasen\" >Den tysta inkubationsfasen<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-20\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Prodromalfasen_Den_falska_influensafallan\" >Prodromalfasen: Den falska influensaf\u00e4llan<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-21\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Tillstandsfasen_Den_kliniska_forgreningen\" >Tillst\u00e5ndsfasen: Den kliniska f\u00f6rgreningen<\/a><\/li><\/ul><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-2'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-22\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Prognos_och_allvarlighetsgrad_De_verkliga_siffrorna\" >Prognos och allvarlighetsgrad: De verkliga siffrorna<\/a><ul class='ez-toc-list-level-3' ><li class='ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-23\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Dodlighet_per_geografiskt_omrade\" >D\u00f6dlighet per geografiskt omr\u00e5de<\/a><\/li><li class='ez-toc-page-1 ez-toc-heading-level-3'><a class=\"ez-toc-link ez-toc-heading-24\" href=\"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/vad-ar-hantaviruset\/#Ingen_botande_behandling\" >Ingen botande behandling<\/a><\/li><\/ul><\/li><\/ul><\/nav><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6r att b\u00f6rja v\u00e5r serie av guider som handlar om den biologiska risken med hantaviruset m\u00e5ste vi l\u00e4gga grunden. Vad \u00e4r egentligen hantaviruset? Var kommer det ifr\u00e5n och hur p\u00e5verkar det kroppen? Den h\u00e4r f\u00f6rsta (&#8230;)<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":10048,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[336],"tags":[],"class_list":["post-10117","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyheter"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10117"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10117\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/10048"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10117"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10117"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kit-survie.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}